jag har en tendens att gå in i något så att det nästan slår över. som 
med träningen till exempel. jag kan inte göra det lagom. nä, istället 
fullt ös med hård träning fyra dagar i veckan och väldigt nyttig kost 
till det. jag har tackat nej till vissa sociala saker för att jag hellre
 vill träna. nu verkar det ha hunnit ifatt mig. har de två senaste två  
veckorna haft ont i mina knän. det har inte känts så mycket när jag 
tränat men desto mer senare. nu hoppar jag över träningen två gånger 
denna veckan. så att det "bara" blir träning två gånger. det värsta är 
att jag mår dåligt över att jag inte kan träna. o vad ska jag göra med 
all tid? detta maniska tänket kommer fram när jag minst anar det. jag 
kan aldrig nöja mig med att göra något lite..då ser jag det som ett 
misslyckande. tack gode gud att jag tröttnar på saker efter ett tag 
annars hade jag inte haft tid till något annat. tänk er det maniska 
gällande träning, surdegsbröd, pyssel, städning, vegetarisk kost, 
julklappsinslagning, etc. etc. ja, you get the picture... får ta en kopp te till istället...








 

 


 

