det händer mycket nu. jag har jobbat mot en deadline halvvägs in i
uppsatsskrivandet. jag har träffat massor med fina vänner. njutit av god
mat och dryck. tränat och varit ute på årets första löparrunda. men
framförallt skrattat. jag försöker se de små glädjeämnena. efter
separationen tycker vännerna att jag verkar gladare. en mer öppen och
nyfiken människa. ibland är det svårt att en känna en sak och visa en
annan. jag önskar verkligen att jag kunde säga att jag kommit över honom
helt.
en av mina närmaste vänners bebis. på bilden är det lilla livet ungefär två veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar